Därför avskyr jag clowner

Lyrans tematrio den här veckan handlar om monster. Den här boktrion kan jag ju bara inte motstå eftersom jag älskar skräck, övernaturligheter och monster i böckernas värld. Här är några av de monster jag stött på och älskar(?):

1. Mr Hyde i R.L. Stevensons ”Dr Jekyll and Mr Hyde”. En klassiker om Dr Jekyll som på nätterna förvandlas till den otäcke och samvetslöse Mr Hyde. En historia som fortfarande kittlar sinnena med sin blandning av psykologi, mysterium, vetenskap och galenskap. För är det inte så att det värsta monstret bor i oss själva?
2. Clownen i Stephen Kings ”Det”. I och för sig länge sedan jag läste den boken, men här har vi verkligen det klassiska monstret. Ett monster som vaknar ur sin dvala för att döda barn. Att han visar sig i egenskap av en clown gör ju det hela bara värre – än i dag tycker jag att clowner är ruggigt skrämmande! Bara i slutet visar det sig att clownen egentligen är något slags spindeldjur (jag hatar spindlar också!)
3. Källarmonstret i ”När prinsessor vaknar om natten” av Per Gustavsson. Mina pojkar älskar den här boken. En något snällare variant av ”Det”. Monstret vaknar ur sin dvala för att äta prinsessor. Vi har läst den så många gånger att killarna blir jätteirriterade om jag en trött kväll glömmer att läsa vaktmästaren på östgötska(typ) och Källarmonstret med sin gurglande, läspande stämma. Läskigt värre!

Det här inlägget postades i Böcker och Litteratur och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Därför avskyr jag clowner

  1. Clownen skrämde vettet ut mig också. Jag tog med den på min monsterlista.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s