Heja Patrik!

Har alltid haft ett stort motstånd mot memoarer och biografier. Har någon slags
jante-tanke om att det väl inte är intressant att veta hur en popstjärna eller filmstjärna lever sitt liv utanför rampljuset. Att jag gärna lyssnar på deras musik eller kollar in deras filmer, men att jag inte vill veta vad de äter till frukost eller hur många fruar de haft? Typ så…

Det du inte såg (pocket)Så särskilt många memoarer har det faktiskt inte blivit. Men faktum är att de få jag lyckats ta mig igenom har jag ändå tyckt varit helt ok. Min far hade en dröm av Barack Obama var oväntat välskriven och fascinerade mig även om jag bara orkade hälften. Min man (från det memoarälskande landet Storbritannien) påtvingade mig boken om den engelske skådespelaren Oliver Reed som jag faktiskt läste med stor behållning även om jag knappt visste vem han var. Blev också fängslad av Cynthia Lennons bok John om livet med den store Beatlen.

Faktum är väl att jag får omvärdera mina åsikter om genren memoarer/biografier snart. Läser nu Patrik Sjöbergs Det du inte såg inför bokklubbsträffen på fredag och måste väl erkänna att trots mitt minimala sportintresse så är i alla fall Patrik intressant! En man som till slut vågade gå ut med historien om övergreppen och som dessutom inte hymlar med misstag han begått i livet. Jag älskar att han är så härligt självsäker och rak – här finns inga jante-tankar…

Finns det andra bra förslag på memoarer som kan få mig att uppskatta genren ännu mer?

Det här inlägget postades i Böcker och Litteratur och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s