Hur skapas goda läsare?

Tyst läsning i klassrummet är en självklar del av svenskundervisningen. Då sitter eleverna tysta, djupt försjunkna i sina böcker. Borta i bokens fantastiska värld och när det är dags för nästa lektion är de en  härlig läsupplevelse rikare! Eller? 

I Körlings Ord skriver Ann-Marie Körling om den tysta läsningens baksida. Om hur många elever det är som aldrig läser under dessa tysta lektionstimmar, utan endast tittar på sidorna och bläddrar för syns skull. De läser utan att läsa. Och vad värre är – de lär sig läsa utan att läsa. De förstår inte hur det är att tränga in mellan orden och få uppleva mening och känsla i läsandet.

Jag har alltid älskat böcker! Men när jag själv tänker tillbaka på min egen skolgång och mina bänkböcker och tystläsningstimmar är minnet oroande tomt. Någon härlig läsupplevelse i skolbänken minns jag inte alls, även om jag kan komma på ett par böcker jag nog läste under lektionstid. Men det jag faktiskt minns är att jag ofta bara satt och stirrade på bokstäverna framför mig på den uppslagna sidan i bänkboken. Läste om och om igen, men lyckades inte riktigt fånga upp och förstå vad som faktiskt stod där. Och jag var ändå en van läsare…

På min skola börjar varje morgon med 15 minuter tyst läsning. Åh, vad bra! Tänkte jag när jag började där. Här lägger man fokus på litteratur och läsande!
Men det är en sanning med modifikation. Det räcker att titta sig runt i klassrummet under denna tysta kvart. Några vill alltid byta bok eftersom ”biblioteket bara har tråkiga böcker!” Någon flicka tittar ut genom fönstret. En pojke letar i bänken. Ännu en elev behöver gå på toaletten. Men tyst är det. Och alla har en bok på bänken.
För oss lärare är denna kvart en stund där vi kan titta över vår planering, kopiera upp något arbetsblad och snabbt kolla mailen. Alltså – få på skolan lägger fokus på litteratur och läsande under dessa bokminuter…

Så om den tysta läsningen inte hjälper elever att få igång sitt läsande – hur gör vi istället?
Att ha Högläsning där läraren läser för klassen är något som inte borde stanna på låg-och mellanstadiet, utan följa med hela vägen till gymnasiet. För när blir man för stor för att lyssna på en god historia? Dessutom får hela klassen samma bokupplevelse och man kan få igång bra samtal.

Någon gång fick vår skola kritik av skolverket för att vi läste en klassuppsättning av samma bok i klasserna. De menade på att det är viktigt att eleverna själva får välja vad de vill läsa och att det är omöjligt att läsa en bok som passar alla i gruppen. Visst, men det finns också så mycket man kan vinna på att läsa en bok tillsammans. Man kan varva olika sätt att läsa. Högläsning. Enskild läsning. Läsa i par. Läsa hemma. Man kan diskutera, skapa gemensama skrivuppgifter, prata om karaktärer, svåra ord, spännande kapitel, svåra kapitel eller skapa olika arbetsteman kring boken. Alla elever kan förhoppningsvis tränga in i boken och få någon känsla för innehållet även de är ovana eller ointresserade läsare. Svaga läsare får hjälp på traven genom att de inte måste ta sig igenom hela boken på egen hand.

Körling skriver också i sin blogg om vikten av lärarens läsande, vilket jag tror är viktigt att lyfta fram mer. Att vi läser samtidigt som eleverna! Men också att vi kan tipsa, visa och prata om böcker vi själva tycker om.

För självklart ska eleverna i svenska skolan blir riktigt goda läsare!

Det här inlägget postades i Böcker och Litteratur, Tankar och inspiration och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Hur skapas goda läsare?

  1. Nilla skriver:

    Det slår mig, när jag läser ditt inlägg, att jag inte heller har något minne av de böcker jag läste när vi läste egna böcker i skolan. (För det måste vi väl ha gjort?)
    Däremot minns jag tydligt berättelserna mina lärare läste högt.

  2. Lena Lorentzen skriver:

    Va!? Är det sant att ni fått kritik för att läsa en klassuppsättning av samma bok? Shit, då skulle de komma hit till Apelskolan… Vi högläser regelbundet klassuppsättningar för att tillsammans skapa oss en förståelse för det som sker i boken. Det är ju genom att läsa samma bok som eleverna kan lära varandra om läsning.

    Nu ska jag kika vidare på din blogg:)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s