Jag snackar metod

Jag sitter här bland läroplaner och kunskapskrav och försöker formulera pedagogisk planering. Och så en till. Och ännu en.
Sedan sparar jag dem i ett dokument, som jag sedan lägger upp på en sida, som någon sedan kanske läser. (förhoppningsvis en elev. Men ännu hellre föräldrar så att de ser vilken oerhört ambitiös lärare de har…)

Äh, jag ska inte prata ner pedagogiska planeringar, de ÄR viktiga. Dels för mig själv, så att jag kan ha mål och struktur på min undervisning. Dels för eleverna som vet vilka krav som ställs för olika betyg och får en bättre uppfattning hur de ska nå dit.
Kanske är planeringen faktiskt en förutsättning för god kunskapsinlärning?

Men… någonstans mellan förmåga att bearbeta texter och underbyggda resonemang om budskap tappar jag bort det roliga. Det där som gör att det är kul att vara i klassrummet. Att vara lärare.

Jag snackar metod.
Inte bara VAD utan HUR.

Hur startar man upp en lektion på bästa sätt?
Hur får man med alla eftermiddagströtta elever?
Hur utgår man från elevernas intressen?
Hur lär de sig bäst?

Annonser
Det här inlägget postades i Skolfrågor och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s