Att planera ett manus

Jag vet att jag egentligen borde redigera mitt gamla manus, men kan inte låta bli att jobba lite på den här skrivaridén som börjat ta form i mitt huvud.
Igår när jag låg i sängen och tänkte  blev jag nästan rädd på riktigt när jag tänkte på en otäck scen som min huvudkaraktär ska råka ut för.

Så nu försöker jag strukturera upp min historia och till min hjälp har jag John Trubys bok ”The anatomy of story”. Han uppmanar den skrivarsugna att planera innan man väl börjar skriva. Ett sätt som passar mig bra eftersom jag verkligen är kass på att avsluta. Om jag är superplanerad blir det liksom lite enklare…

Än så länge är jag på idéstadiet och då rekommenderar han följande steg som jag har försökt skriva ner.

– Premise (plott?) – Skriv ner vad din historia handlar om i en enda mening.
Är det verkligen en historia som lockar till läsning? Kommer den förändra liv??? Okej, bra!

– Möjligheter Vilka möjligheter, vilken potential har din historia? Hur kan du utveckla den? ”Tänk om…?”, vilka grundläggande ideer kan du ta med, vilka mänskliga beteenden kan du visa, vilka åsikter/attityder kan du ta upp?

– Utmaningar och problem Varje genre, varje historia har ju på något sätt sina regler, problem och utmaningar. Tänk över vilka problem du kan stöta på och försöka lösa dem innan du börjar skriva.
T ex Har jag för många karaktärer? Blir det för rörigt?  Hur får jag den historiska romanen att kännas aktuell idag? Hur får jag min spökhistoria att kännas realistisk? Kan jag skriva en moralisk historia utan att den blir präktig? osv, osv.

– Designing principle (historiens utformning?) plott + originell utformning. I plotten har du skrivit ner vad din historia handlar om. Vad som händer. Men här ska du skriva ner hur du ska visa plotten och fundera över vad det är som får alla bitarna i din historia att hänga ihop. Vad det är som får historien som helhet att bli större än summan av delarna?
T ex ”Fyra bröllop och en begravning”
Premise/plott: En man blir förälskad i en kvinna, men det blir problem eftersom först är han förlovad och sedan hon.
Designing principle: Fyra vänner går på fyra bröllop och en begravning tillsammans, de söker alla rätt person att leva sitt liv med.
”Lång dags färd mot natt”
Premise/plott: En familj kämpar med mammans alkoholproblem.
Designing principle: Man följer familjen från dag till natt och hur alla familjens medlemmar på olika sätt konfonterar problem och hemligheter.

Huvudkaraktär – Den du först hade tänkt som huvudperson kanske inte nödvändigtvis är den som passar bäst? En huvudperson behöver inte vara den snällaste eller den godaste. Huvudpersonen bör kanske vara den som är mest fascinerande och komplex även om hen inte är särskilt lätt att tycka om.

Central konflikt – Vilken är berättelsens centrala konflikt, det som hela boken kretsar kring? Truby tycker man ska ställ frågan ”Vem kämpar mot vem över vad?” och svara på den i  en enda mening. Själv tycker jag inte alltid att den här frågan passar exakt, men en bok utan konflikt och en lösning är ju inte särskilt intressant?

Huvudkaraktärens utveckling – I många böcker förändras och utvecklas huvudkaraktären under bokens och händelsernas gång. Detta blir en slags drivkraft i berättandet. Hur utvecklas din karaktär?
(kommer återkomma till detta i andra inlägg eftersom detta fascinerar mig! : ))

Huvudkaraktärens val – I de flesta böcker står huvudpersonen (oftast i slutet av historien) inför ett avgörande val. Valet kretsar ofta kring en moralisk fråga, kanske en som författaren själv tycker är viktig. Kanske är det också här som författaren kan ge sin historia en djupare mening eller någon slags moralisk vision?
Det viktiga är kanske att ge huvudkaraktären ett val som känns äkta. Som är svårt. Det kan inte vara att välja mellan att avslöja mördaren eller hamna i fängelse. Det är lite för uppenbart. Kanske istället mellan att avsölja mördaren och förlora sin bästa vän.

Vem vill läsa din historia? – Okej, man kan skriva en historia för att man vill få den ur sitt system. Man har ett slags behov av att skriva den. Att få skriva för sin egen skull. Men de flesta som skriver drömmer väl om att bli utgiven och om att någon faktiskt ska läsa det man kämpat med?
Truby menar att man ska ställa sig frågan ”Hur gångbart är det här egentligen? Vem vill läsa det?”

Har du nu kommit så här långt i ditt planerande och upptäcker att, tja, den här historien passar endast kvinnor som är 38 år, svensklärare och hopplöst naiva? Ja, men då är det ju alldeles, alldeles, alldeles underbart!!!

Inget här i livet behövs följas till punkt och pricka (?) men det här har hjälpt mig på vägen…

Det här inlägget postades i Mitt skrivprojekt, Skrivövningar och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Att planera ett manus

  1. enligt O skriver:

    Kul! Jag är alldeles för ofokuserad för att skriva något så långt. Ska bli kul att följa dig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s